En flaska lycka korkades upp som bensin för törstiga hjälpare =)
Ings flotta vinglas här inte.
De slår ALDRIG fel.
Jag är verkligen oturs förföljd.
Bilar å jag....
Idag hände det igen, denna gång gick det inte att stänga av bilen.
Fastän vi (Tok Emma å ja) vred av och tog ur nyckeln fortsatte bilen gå.
Så vi såg till att det blev motorstopp, men fanskapet ville ändå inte slockna.
En Herbie bil.
Nu har K testat, åkt runt lite med den och nu fungerar den hur bra som helst.
En vinter när jag var i Bollnäs och på hemvägen skulle jag ner med rutan, varför kommer jag inte ihåg men det var kallt... jätte kallt.
När jag sen skulle upp med rutan, el ruta fick jag inte den enda upp.
Så jag "veva" ner den igen.
Upp igen, denna gång stannade den ännu längre ner, och jag prövade igen.
Innan det var klart fick jag åka hem med fönstret helt nere, shit va kallt.
Men det var ingen fara att jag skulle somna =)
Även denna gång fixade K det lätt =)
Jag tror de var min Ford Escort som fick ett frispel.
Varje gång jag svängde med bilen åt ett håll tuttade den.
Tut, tut tut, tuuuut....
Tänk när jag kom i den lååånga sega svängen vid IP... Tuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuut
Det var lite jobbit, raka vägen till Larshans bilsjukhus.
Löst på ett kick.
Valbo med släpvagn förra vintern, drog i handbromsen på släpet.
Det fick man tydligen inte göra.
Sen iväg på många timmars shoping.
Trötta, utmattade och nöjda skulle vi fara därifrån, då fick vi inte lös bromsen på släpet.
När vi körde framåt, gled släpet mot bilen som stod parkerad bredvis oss.
Då höll jag på att kräkas, Valbo, 4 tjejer, iskallt, jag hungrig.... vem fan skulle komma å hämta oss och våra inköp?
Och vart i helvete höll drummel'n, som parkerat sin bil bredvid en bil med släp som bara innehöll fruntimmer hus?
2 dm från bilen släppte bromsen.
Vilken lättnad när de löste sig =)
Just i detta ögonblick kan jag inte komma på nått mer, men jag lovar de finns massor.
Ska bara leta fram det ur mitt minnes arkiv, alltså det lär dröja.
Farfar Nils Ragnar Nilsson, Maria och Carl Ragnar Olsson har vart här och hjälpt mig.
Jäkla va vi fick iväg grejer och det känns helt plötsligt mycket mindre att göra.
ÄNGLAR!!!!
Tack Tok E för hjälpen.
Det är lättare att ta emot hjälp, när hjälpen står på tröskeln och undrar: "Vad kan jag hjälpa dig med" med glad röst och ett stor leende =)=)=)
Vem skulle kört bilen med släpet om du inte vart här ;)
Nu har tapeterna kommit =)
ANDAS, TÄNK EFTER, TÄNK LÅNGSAMT och PRATA SEN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar