Idag gillade jag inte mitt jobb....

Som vanligt är jag inte nöjd.

Hade tänkt mig en hel kväll med pussel eller på ryggläge i soffan eftersom regnet öste ner.
Men.... de upphörde och nu strålar solen.
Då får jag dåligt samvete om jag inte går ut på äventyr med dogsen.

Jag började 04:30 i morse för att kunna sluta tidigare, skulle till veterinären 13:00.

Under de sista 2 timmarna bestämdes de att jag skulle lära mig ett nytt moment på jobbet.
Att rikta brytjärn = få ett metallskaft att bli rakt= upplagt för att få psykbryt!!!!

HJÄLP.... De vill jag aldrig göra mer. (ska försöka i morgon igen om de låter mig)
Fy sjutton.
Det var sååååå svårt, de såg ut som S när jag var klar med dem.
Gick in i fika rummet och var väldigt nära till tårar av frustration.

Jag vet inte om mina arbetskamrater inser vilken fara de utsätter sig själva för.
Jag var så sugen på att ta de där jävla järnskrotet och veva de genom fönstret eller slänga det all världensväg och hoppas på att det skulle göra så stor skada som möjligt.

3 olika personer försökte hjälpa och förklara för mig hur jag på bästa sätt skulle få de förbannade brytjärnen att göra som jag ville.
De är jag tacksam för även om jag inte blev nå bättre för det, men jag lovar att jag inte ska veva järnet runt mig när ni är i närheten.

Jag kisade så mycket att jag fick huvudvärk.
Inte blev de nå bättre att de upplyste mig om att de brytjärnen jag nu höll på med var de lättaste.
Frustrerad, förbannad, uppgiven och totalt värdelös gick jag hem.

Nu har Farfar (92 år & 8 månader) och jag gjort Bollnäs.
Det var trevligt, inte visste jag att Farfar var en sån shopare.
Hoppas vi gör om det snart igen.
Jag älskar dig gamle man.

Tack Mor å Far för inflyttningspresenten.
Hoppas ni vill inviga grillen med oss =)=)=)



ANDAS, TÄNK EFTER, TÄNK LÅNGSAMT och PRATA SEN.