måndag, juni 14, 2010

Vi kan andas ut.



Återbesöket har gått bra, de blev en lååååång dag men nu är vi hemma och jag fick ta mitt "hjärta" med mig hem =)

Det han lider av är inte livs hotande, men det är inte klart vad det är.

Kristian fick en slang inkörd i näsan som fördes ner i matstrupen och fick ligga bredvid hjärtat.
Efter mycket MYCKET mycket bök lyckades sköterskorna få igång maskinen som skulle trigga fram/igång/upp rusningarna.

Där låg Kristian med en slang genom näsan ned i halsen och fick dricka nyponsoppa.
Varje klunk visade rusningar.
Sen fick han äta en banan fortfarande med slangen på plats.

Läkaren hade inte sett eller hört talas om något liknande, att hjärtat rusade vid matintag.







Sen ville de utesluta att de kunde vara nått livshotande.

Slangen i halsen registrerade vad som hände men skickade även ut elektriska stötar för att "plåga" hjärtat.

De ville se om hjärtat kunde rusa så mycket att det kunde vara dödligt.

De fick upp Kristians puls i 210!!!
Jag tänkte: Nu dödar de honom, nu dör han.
Ingen trevlig syn och troligtvis ingen trevlig upplevelse.

Men det positiva var/är att Kristians puls inte kan bli högre än 210.
Så länge det är under 250 är de ingen fara.
Fast att gå med en puls på 210 mer än ett litet tag är nog inte så bra =)

Nu har Kristian fått tabletter som han ska äta i väntan på besked från Uppsala.
Men vi har inte fått något riktigt svar på vad det är.

Han KANSKE behöver gå in och bränna nått i hjärtat, men som sagt/skrivet det återstår att se vad de i Uppsala tycker.

Det är INTE livshotande och det är huvudsaken.

Han ska undvika:
Stress relaterade saker.
Och lite andra saker =)

Undrar om jag måste sluta tjata på honom om allt nu.

Någon som har lust att hjälpa mig bygga ut hundgården, gräva ur land, fixa upp i Lillstugan, sätta upp hyllor och tavlor?

Tack för allt Hanna E & co.

Och tack alla ni som bryr/brytt er =)
Det värmer ska ni veta.

Stor kramar från oss alla på Grevens till er alla.




ANDAS, TÄNK EFTER, TÄNK LÅNGSAMT och PRATA SEN.

Kristians hjärta.

Ni tycker kanske det är fel av mig att skriva om detta så hela världen kan ta del av det.

Men det är så många som undrar och vill bli uppdaterade att jag skriver lite här.

Vi vet inte så mycket mer nu än i Fredags.

Kristians hjärta har betett sig konstigt till och från i en månad.
Så fort han åt (svalde nått) hände något med hjärtat.
Sen försvann det för att dyka upp igen för snart 2 veckor sen.

Han har klagat över det, men jag har inte tagit det på allt för stort allvar eftersom han inte kollade upp det.

Ifredags var han på statoil åt en banan på ståendefot.
Då blev han yrslig och kände sig lite yr.

Han ringde hälsocentralen efter att blivit uppdunad av sin dittills ovetande mor.
Han fick tid någon timme senare, där visade EKG:et att nått var fel trots att han inte kände några konstigheter.

Kristian fick en remiss i handen och order om att bli körd till akuten.
Så vi for dit, där tog de en hög med prover och kopplade fast honom i en massa olika sladdar.

De konstaterade också det Kristian kände, Hjärtat ballade ur när han svalde mat.
Pulsen hoppade från 60-130 och allt därimellan.

Inget någon hade hört talas om förr.

De ville behålla honom på sjukhuset för att ha koll på an.
Han fick fara hem på permission på Lördag eftermiddag eftersom ingen hjärtläkare fanns där under helgen.

Nu ska vi fara ner igen för att träffa en hjärtläkare och se vad den har att säga om det här.

Håll tummarna att det inte är nått allvarligt.

Skriver mer när vi får några svar.
OCH när tid finnes.

ANDAS, TÄNK EFTER, TÄNK LÅNGSAMT och PRATA SEN.

lördag, juni 12, 2010

2010-06-02 Firade vi 10 år!



Du är berget i mitt liv.



Du är min man och jag vet du gör så gott du kan.
Fast du inte tycker att du räcker till men du får tycka vad du vill.







Jag älskar dig
Och jag ber du måste tro på mig
Det betyder allt att vi två har varann.








Här är vi kind mot kind ännu i denna livslånga dans.
Och trots att jag har kysst var millimeter av din hud, är det som första gången jag rör vid dig nu.
Så när vi fortsätter på färden, är det du och jag mot världen, idag och alla andra dar.







Jag sårade dig blind och jag retade dig vild.
När det var jag som var rädd att inte räcka till.
Men du är stark när jag är skör och faller lätt itu,
Hur man lappar min själ vet bara du.


Den största skräck jag har
Är att bli lämnad ensam kvar Osynlig och övergiven oälskad och sönderriven
Handling lär betyda mer än tal
Så ett förlåt är inget mer än ett ihåligt skal
Det här är bara ord men jag säger dom igen: Jag älskar dig och Du är min bästa vän








Ett liv för mig är ett liv med dig.


Snälla snälla snälla bli bra och kom hem till mig.






ANDAS, TÄNK EFTER, TÄNK LÅNGSAMT och PRATA SEN.